Bitar Av Oss

Såg denna underbart hemska film igår. Underbart och hemskt kanske inte går ihop. Men precis så var det. Underbart och hemskt.. Det är inte bara av att den ena lämnar den andra man blir ensam av. Den kan ryckas ifrån en av olika skäl som sjukdom. Det känns konstigt. Det vore hemskare att bli lämnad av en person som fortfarande lever och lämnat en, för den vill inte. Men sen i andra änden.. känns det ännu värre när personen inte vill lämna en men måste. För att den som i filmen till exempel dör av sjukdom. Dom hade verkligen älskat varandra..

Många långsamma tårar ner för kinden och vidare på kärlekens arm blev det. Hade nog rätt känsla när jag inte ville se den filmen själv. Fast det konstiga var att det var inte pinsamt att vara ledsen. Även om man blir vekling..haha.. Sen är det bara 55 dagar kvar till skolan börjar. Så har hållt tillbaka tårarna om detta många gånger ens för mig själv. Men där efter hon fått det sista brevet och eftertexterna började brast allt. Det var som en enorm ångest kom över mig, jag bara grät och grät och kunde knapt andas. Och skakade. Det var hemskt. Riktigt hemskt. Det är nog så panikångest känns. Men det som inte dödar det härdar.. Jag lär hata mig själv och gråta i 2 veckor för att jag gör det. Men sen och för resten av livet kommer jag vara jävligt glad att jag gjorde det. Så jag får vara lite ledsen dom veckorna. Livet är förhoppningsvis mycket längre än de 14 dagarna. Vi har ju 56 dagar kvar innan dess som han sa klokt igår. Fast idag är de bara 55. Jag gråter nu. Det är jättejobbigt det här. Men det blir bra det blir det. Gruz lämnar inte min sida nu. Och inte ens honom har jag första veckan i Skara. Kärleken sa att jag inte skulle räkna med att komma hem första helgen... Men det måste jag juh! Lilla jag alldelesnsam, och mindre blir jag ju längre jag är ensam.

Vi hade ett jätte trevligt grillkalas igår för hans släkt var här. Mor, far, morbror, syster + Sam, bror + fru och Molly, Melwin och Maya. Dom berömde huset flera gånger och undrade varför vi inte pratade mer om hur fint det var. Jag anatar att vi är så nöjda så vi behöver inte prata om det. Vi bara andas in och njuter. Det behövs inte sägas. Det är bara perfekt.

Just det ja.. igår gick det rykten om oss på stan ringde kärleken hem och sa. Jag frågade om jag var Gravid och tittade på min platta (jaaa) mage. Den var inte svullen, och P-staven sitter där den sitter fick jag känna. Enda stället jag var på igår var återvinningen o där va det ingen annan :S Nee gravid var jag inte. Men vi skulle tydligen förlova oss igår. Vi får be om ursäkt för vi glömde det. Haha. En ringde om det för kärleken har tydligen varit ledig mycket och igår skulle han ju ha hem hela familjen på kalas. Så jag fick då fråga när han vart ledig för det hade jag också missat. Kalaset missade jag inte dock. Det brukar vara lite kalas då och då, fast sällan här eftersom dom är fler ner igenom. Sen 2 minuter efter det vart pålagt i mobilen ringde nästa och sa att det var 2 som ville sälja sina brudklänningar. WTF?! Om dom nu har bestämt det kan dom väll köpa ringen också xD haha. Ne den dagen jag lurar honom dit vill jag nog ha en egen. Inte mig emot så. Men ni ser nog i tidningen om det hänt nåt på den fronten. Eller så märker ni inget alls..... ;P Det är ju i alla fall kul att ni tror så mycket på oss -hehe- Nu bara luras jag med er. Det var rätt kul. Men jag väntar fortfarande på mittuppslaget och löpsedeln av "Håbybladet" ;)

KRAM KRAM